Ur anteckningar i telefonen;
Vardagseskapism
igår Ingen ytterligare text
Julklappar
lördag julklappar Arvid; akustisk gita…
Hylla 28. Fack 4
lördag Ingen ytterligare text
När man är riktigt lycklig har man just i…
fredag Ingen ytterligare text
Den grå vardagen behöver inte vara så…
fredag färgs
Johan Rabeus; självförakt är en pervert…
torsdag Ingen ytterligare text
Jag hade mina första utvecklingssamtal som mentor på gymnasiet idag.
Lite handsvett.
Annars gick det bra.
Efter jobbet handlade jag strumpor och kalsonger till Kråkan.
En ögonbrynspenna och ett nytt stickat pannband till mig själv.
Ett exakt lika stickat pannband som jag nyss köpt och tappat bort.
Nio par strumpor till Kråkan.
Lite nya mönster bara.
Annars precis lika som de tio par han tappat bort.
Jag fick syn på mig själv i en helspegel där på Lindex.
Under ett sånt där ljus som ska upplevas piggt och fräscht.
Kvinnan som mötte min blick i spegeln var motsatsen.
Blek.
Novemberglåmig.
Jag tittade på henne en stund.
Sen ringde det i min ficka.
Under samtalet vandrade jag omkring i butiken.
Nöp i kläder jag inte ville köpa.
Lyssnade.
Hummade.
Frågade.
La på.
Betalade.
-Det är så himla dyrt att tappa bort pannband och strumpor stup i ett, sa jag till henne i kassan.
Hon matchade belysningen och fnittrade som svar.
På vägen ut ur butiken mötte jag mig själv i spegeln igen.
Rödare i ansiktet.
Gladare mun.
Och ögon som tittade tillbaka med förväntan.
I morgon ska jag äntligen våga säga tack, men nejtack till att vara användbar.
Ur anteckningar i telefonen (fortsättning);
2500 poäng vid studenten
torsdag Ingen ytterligare text
Långsamma tider under 125. Snabba ti…
torsdag 125 och 5,6 är en vanlig dag utomhus
Motsatsen till lek är inte arbete
onsdag Det är depression – Själen är ett verb