Ett lågtryck rör sig österut över landet vilket ger nederbörd i mellersta Norrland och blåsigt väder i stora delar av landet. I samband med detta finns en gul varning för byvind utfärdad i nordligaste Värmland och i Dalarna norr om Siljan.
Jag vaknade med en skuldra som kändes stel och öm. Ur en dröm som fick mig att tappa andan. Från en sömn som just nu delas upp i tvåtimmarsintervall. Det är hjärtat som rusar och öronen som susar. Inget spektakulärt med det. Vanlig mara bara.
Jag värmde en vetekudde när kaffet kokade på spisen. Knöt fast den heta linnekorven över axlarna med en sjal och körde Kråkan till skolan i en doft av morgonkaffe och nyslaget hö.
En gul varning finns också utfärdad för vind i kombination med snöfall för fjällen i södra Jämtlands län.
Vi tjafsade lite i bilen om vart läsläxan och kontaktboken skulle kunna vara. Ingen av oss är speciellt bra på att komma ihåg vart vi lägger ifrån oss saker. Vilket han påminde mig om och jag blev ännu lite stelare i ryggen. Jag, som om jag inte passar mig noga, får tillbringa halva min vakna tid åt att leta efter grejor.
Hur kommer det sig förresten att de mindre fördelaktiga egenskaperna man skickar vidare, blir så tydliga i miniformat?
Under fredag eftermiddag och kväll, i samband med det blåsiga vädret, stiger också vattenståndet längst södra Hallandskusten och nordvästra Skåne. Lokala översvämningar kan inträffa. En gul varning finns därför utfärdad för högt vattenstånd.
Jag har varit hemma från jobbet idag också. Somnat om. Vaknat. Misstänkt att jag är djupt deprimerad. Druckit en kopp kaffe i sängen och känt livsandarna återvända. Det var bara skuldran och allt ogjort i huvudet som spelade mig ett spratt.
Jag spottade i nävarna, svarade på några mail och strök streck över de borden som stökade mest i tanken. Jag fick ett positivt besked över telefonen. Gick upp till ateljén och tvättade penslar. Målade lite slumpmässigt med överbliven färg på akvarellpapper. Orange, gul och blå. Skrev några ord på skrivmaskinen. En påminnelse till mig själv.
Så är det väl med allt egentligen? Jag skriver och målar bara en massa komihåglappar i större format än post-it. Undra hur mycket – och framförallt vad – jag hade tappat bort utan att göra det?
I samband med regn i Svealand och södra Norrland kan det dessutom bli halt på vägarna. Dels då regn faller på kalla vägytor och dels då redan våta vägytor fryser till då molnen lättar.
När jag hämtade Kråkan från skolan berättade jag att E.T finns dubbad till svenska. Jubel och utstakad fredagkväll. Jag och Han den stora vill alltid äta indiskt när det ska mysas. Kråkan vill ha vegetariska vårrullar och räkchips.
Utsikter till lördag kväll.
I morgon är det julmarknad på hembygdsgården i Sunnansjö och jag som nyss tyckte att sensommarkvällen kändes sval.