S t u g b y t a r d a g . Jag kallar det så i mitt försök att avdramatisera. Kanske är det mest för mig själv. Jag tänker att en fjällstuga med gulnad träpanel, sprak i spisen, snö som yr utanför fönstren och äventyr i skidbackar som liknar gräddbakelser, känns ofarligt. Nästan tryggt. Ändå. Det är veckans jobbigaste dag. Dagen då det blir så tydligt att vi inte längre är en kärnfamilj. Dagen då han lämnar mig, eller kommer hit. För honom måste det vara värst. För den lilla.
Jag försöker ta hand om mig själv de veckor han inte är här. Jag rör på mig. Tänker snälla tankar om mig själv, om det som har varit, om hur det blev. Bearbetar och läker. Det tar tid och jag faller hårt ibland. Men jag lär mig att navigera i mitt vacuum. Lite bättre för varje gång. Snart hoppas jag att jag ska landa på fötterna. Som en katt. Vig och med nio liv. För jag har förlorat några av mina egna under de senaste åren som gått. Jag yogar också. För smidighetens skull.
Det är söndag i september. Idag ska han lämna mig. Han grät över det i går kväll innan han somnade. Jag grät när han somnat. Veckans sista dag är alltid turbulent.
Varannan söndag ger guppen lyckorus och pirr i magen. Som när man åker i en rolig karusell. En sån där snurrande plattform med olika djur och ett böljande cirkustak. Konfetti som regnar ner, glad musik, sockervadd i pastellfärger och vi två tillsammans på en stadig häst. En sån söndag då han kommer hit och världen fylls av färg och skratt.
Varannan söndag spänner jag bältet hårt. Turbulensen är kraftig och jag befinner mig högt uppe i luften, i en plåtfågel som egentligen inte alls kan flyga. Min mun är torr, jag sväljer hårt och mina svettiga händer håller krampaktigt om sätets armstöd. Jag skulle behöva fråga en lugn och sval flygvärdinna om nödutgångar, flytväst och framförallt få höra att det inte är farligt alls. Bara ett litet gupp i vägen. En så söndag har jag nu.
Att söndag skulle vara en vilodag fnyser jag åt. Det är dagen då jag jobbar mest med mig själv och alla mina känslor.
Kärlek // Ruth Louise
Så fint målat med ord!
Älskar dig!